Har sett på flera olika både filmer och bilder och vad jag lägger märke till är att dom har sina stångbett i 90° och ibland ännu mer! Det är felet många gör. Dom är på jakt efter ett bett och tänker
-aah jag köper ett stångbett då kommer min häst inte vara stark i munnen.
Nej din häst kommer inte vara stark i munnen. Men man kan inte bara köpa ett stångbett hur som helst.
Man måste ha kunskap om bettets inverkan på hästen, och framför allt vad den kommer ha för påverkan på din häst. På vissa bett ligger tyngdpunkten längre bak och då kommer du ändå din häst vara stark i munnen. Och för alla er som inte vet så ska man inte rida stångbett på 2 händer. Speciellt inte om man rider med 1 tygel. Det är för att det ska bli ett jämt tryck i båda skänklarna på stångbettet. Jag rider med dubbla tyglar och då har jag tygeln såhär:
Innan man väl bestämmer sig för att skaffa stångbett bör man ha en del kunskap om dem och kanske prata med någon som rider på stångbett. Jag har det på båda mina hästar för jag tycker att det är ett milt bett och dom trivs med det. Men det som är klurigt är ju hur hårt man ska spänna "käk-kedjan" för det varierar dag efter dag ibland kan man behöva spänna den en ring mer än dagen före. Men om man tänker att ett bett inte får vara i mer än 75° så kan man ju lista ut det.
Fått många frågor min häst är sur då jag rider, och nej det är hon inte hon har öronen vinklat bakåt för att hon är koncentrerad på mig. Om hon har öronen frammåt vinklade anser jag att hon är mer intresserad på omgivningen än på mig.
Det är faktiskt ovanligt om min häst är mer intresserad av omgivningen än mig, oftast bryr hon sig varken om andra hästar eller anläggningen. Så länge jag inte bryr mig så gör hon inte heller det. Men det händer ju att hon tappar fokus men det gör väl alla någongång?
i denna bildslinga syns det tydligt på vad hon är koncentrerad på.
Svar: Hamrex funkar också bäst till körning och därför har jag försökt att inte rida han så mycket endast 2-3 gånger i månaden. Och från början tränade jag mycket markarbete för att få känna lite samspel med han. När det funkade hoppade jag upp och red endast 10min i bara skritt och krävde ingenting bara att han skulle följa fyrkantsspåret. Jag vet inte om din häst är inriden eller bara inkörd? för min häst var inte ens inriden då jag började med det. Knepet är att föröka att inte utsätta han för det han ogillar och istället bara inrikta sig på 1 ställe. Även hästar kan få korvstopp i skallen om man kräver skritt,galopp,skänkelvikning på ett och samma ridpass. I början försök då bara att skritta på ridbanan i ca 10 minuter och kräv INGENTING mer än att han inte stannar. Skulle han stanna gör en volt och börja om igen. Att han bockar kan bero på otrivsel kan vara allt från sadel,skänklar,bett. Men stannar han bli inte sur utan andas bara gör en volt och börja om. Och kom ihåg varje gång han gör någonting bra beröm han då med eftergift. varje gång du känner att det går bra, avsluta då och gör ingen mer övning den dan. Att avsluta lektionen när det går som bäst är ett bra sätt att ge hästen beröm. Istället för godisar. // juliah
Jag vaknar upp på morgonen av att Juliah öppnar stalldörren solen har inte gått upp alltså är det tidigt. Jag behöver inget täcke idag eftersom att det är ganska milt ute. Jag går och rullar mig i den ny fallna snön det är alltid lika skönt att rulla i den mjuka snön. Sedan då jag rullat klart går jag till en av höhögarna,men då kommer Hamrex såklart och tar den. Men det finns många högar så jag går bara till nästa. Solen har gått upp nu och jag och Hamrex tar pause i ätandet och går och ställer oss under en stor björk i hagen och vilar. Det snöar lite lätt och ett vitt snötäcke lägger sig på min rygg. Det blir lite kallt på ryggen men inte så jag fryser. Det börjar skymma nu och vi åter går till att äta upp höet som är kvar. Då det är slut brukar det inte dröja så länge tills Juliah kommer. Ibland kommer hon innan vi ätit upp allt.
Nu hör jag att bussen stannar vid huset och vad hon gör innan hon kommer ut till oss vet jag inte säkert äter hon och tar på sig. Jag mumsar i mig det sista lilla höet innan hon kommer.
Jag hör att hundarna börjar skälla och jag går upp till ledet och där kommer Juliah gående. Hon tar Hamrex och går ingen leder mig utan jag följer bara efter Hamrex jag vet att hon blir sur om jag tränger mig före i dörren därför står jag snällt och väntar tills Hamrex har gått in i sin box, sen går jag. Hon tar och knäpper fast mig i ett grimskaft och pussar mig på mulen. Hon går och hämtar dom mjuka borstarna i tagel eftersom att hon vet att jag ogillar dom styva borstarna dom är bara sköna att bli kliad under magen med på sommarna aldrig annars.
Då hon gjort min päls blank och fin tar hon och reder ut min långa man. Hon vet att jag inte gillar att bli rykt i manen därför sprutar hon någonting från en flaska på manen som gör det lättare att reda ut. Första gångerna hon sprayade min man tyckte jag det var lite läskigt så jag hoppade till men nu bryr jag mig inte.
Hon hämtar någonting som hon lägger på min rygg,den är inte speciellt tung men jag känner att jag har någonting på ryggen. Hon kallar den sadel. Hon tar handen och stryker under sadeln. Varför vet jag inte men tror det är för att känna så att inget trycker eller så att inte pälsen blivit struket åt fel håll.
Sen hämtar hon någonting som hon sätter på mitt huvud. Hon säger också "öppna munnen" så jag öppnar snällt munnen. Bettet är ljummet alltså har hon värmt det men det skulle inte skada om hon hade värmt det ännu lite till.Sist tar hon och stoppar någonting på min bakdel den brukar värma mig då det är kallt ute.
Vi går ut, hon leder mig inte utan jag går bakom henne. Jag är en väluppfostrad dam.
Vi börjar med att gå i det varv jag tycker är lättast och Juliah är mycket följsam uppe på ryggen och jag få ha hyfsat långa tyglar. Sen efter någon stund då jag gått och mest slöat börjar hon plocka i tyglarna och jag börjar snällt att jobba och samla steget. Ur den sakta sakta skritten vill hon att jag ska trava. Jag fattar trav och travar sakta.Sedan vill hon att jag ska sakta av och samla mig igen men denna gång ska jag trampa på stället.jag gör som hon säger och trampar i takt till hur hon trampar i stigbyglarna och knackar med spöet på min bakdel.Hon ger mig långa tyglar och säger att jag är duktig. Jag blir lite mallig och höjer lite extra på svansen och frustar nöjt.
Sedan då vi travat lite vill hon att jag ska fatta galopp. Det gör jag utan krångel och det känns som om hovarna ska lätta från marken. Då jag galopperat brukar hon oftast börja avsluta men idag ska jag trava över lite bommar efter det sen är hon säkert klar. Avståndet mellan bommarna var ganska långt så jag får verkligen sträcka på steget för att inte slå i bommarna. Att slå i bommar är inte trevligt det gör ont i hela benet om jag gör det. Därför avstår jag det. När jag travat några gånger över bommarna så klappar hon om mig och säger:
-vilket duktig tjej!
Jag vet att det betyder någonting bra,det hör jag på hennes tonläge på rösten.
Hon ber mig ställa mig vid grinden så hon kan öppna den. Hon sitter fortfarande på min rygg. Jag tycker att tråden vid grinden är lite läskig så jag hoppar åt sidan men hon pratar med mig med lugn röst så jag känner att den kanske inte är så farlig. Jag ställer mig jämsides med grinden och hon öppnar den och slänger iväg den hemska tråden. hon sitter fortfarande på min rygg ända fram till stalldörren där hoppar hon av sen går jag in i mitt eget rum.
Efter att on tagit av alla sakerna så släpper hon ut oss i hagen igen. Då jag går förbi höbalen som står utanför hagen tar jag och river mig en tuss från den. Juliah smäller ihop händerna och det betyder nog att jag inte får göra så så jag fortsätter och går in i hagen. Där finns det 2 stora höhögar och nu var Hamrex snällare så han lät mig ha en av högarna ifred.
Det är alldeles kolsvart ute nu. Uppe vid ledet finns en lampa så jag och Hamrex går från den skyddande björken upp till lampan. Ser man på där kommer Juliah. Hon tar Hamrex som vanligt och jag följer efter. Nu på kvällen vet jag att det alltid finns någonting gott i krubban och mycket riktigt så finns det diverse müsli,korn,pellets och nån sorts annan pellets jag vet inte vad det heter det har hon aldrig talat om för mig. Det är inte så mycket mat för en stor häst som jag men det är väldigt väldigt gott. Efter att jag ätit upp den goda maten tar jag och börjar mumsa på höet. Juliah står hos Hamrex och kramar om han och borstar han. Jag blir avensjuk fort och sparkar och biter i väggen. i hopp om att Juliah ska komma till mig istället och det gör hon,det tar ett tag men hon kommer tillslut.
Juliah klappar om mig och ger mig lite massage. Det är väldigt skönt. Hon säger att hon älskar oss och stänger stalldörren. Det är mörkt i stallet men det finns en liten lampa som lyser svagt det är våran nattlampa. Jag är så rädd för mörket därför har Juliah stoppat upp den. Nu är det natt och jag lägger mig ner i den tjocka spånbädden och sover som en prinsessa som Juliah brukar kalla mig. Imorgon är det en ny dag med nya händelser.
Då du vunnit förtroendet för en häst har du en skyddsängel i resten av ditt liv
Rosa var väldigt förisktig då jag köpte henne. Direkt man fick ögonkontakt med henne så var man tvungen att direkt slå ner blicken i marken, Eftersom att rovdjur kollar hästar i ögonen innan dom går till attack så ska man INTE titta hästen i ögonen. Rosa sticker om man tittar henne i ögonen. Och samma om man ska klappa henne kan man inte ha handen "öppen" alltså med spretande fingrar för det tycker hästar ser ut som klor.
Min häst är väldigt känslig för sånt. Och det gjorde det ju bara ännu svårare att vinna hennes förtroende men efter ca 1,5 år så började hon acceptera mig. Ja det var när hon fick komma hem till våran gård hon började acceptera mig, när hon fick lugn och ro. Dom andra åren hade gått till spillo då jag hade henne installad på olika ställen.
Hon fick ju aldrig tiden att försöka lära känna mig utan istället valde hon att försöka lära känna stället hon var på.
Det förstörde ju vårat första år. Men efter att vi tränat mycket markarbete och gjort join up och lite andra tillits övningar så blev hon heöt plötsligt min fina ängel. Och nu följer hon mig vart jag än går jag har aldrig grimma på henne utan hon går själv bakom mig eller Hamrex. Jag behöver heller aldrig lede henne i tyglarna utan hon går snällt bredvid. Pekar jag på hennes bringa stannar hon och tar jag i hennes bringa backar hon tills jag sänker ner handen igen.
När jag kommer till ett främmande ställe med främmande hästar bryr hon sig inte alls. Jag är ju hennes trygghet och så länge jag inte bryr mig om det främmande stället eller hästarna så gör inte heller hon det.
Vi har väldigt mycket tillit för varandra. Jag kan tala till henne och hon förstår och viskar tillbaka.
Hamrex är en väldigt öppen häst och är lätt att komunisera med jämfört med vad Rosa är han anses som en helande häst och det är han också. Mår man dåligt kommer han alltid fram och puffar på en och lägger upp huvudet på ens axel. Har alltid fått höra att hästar som puffar en på schakran är helande hästar. Han är verkligen en underbar häst. Det var en gammal gubbe som hade han tidigare och det är nog därför den hästan är så väldigt öppen och speciell.
Hans tidigare ägare hade blivit avslängd 2 gånger men grejen är ju att han inte ens är ridhäst han är en körhäst och gillar inte at bära sadel. Han älskar att trava fort efter en landväg utan att bli puchad utan bara trava i den tackt han själv vill eller så vill han vara i skogen och dra fram timmer.
Mitt mål med Hamrex är att han ska tycka att ridning är kul och jag tror att jag har lyckats bra!
han gick inte att rida själv på banan då jag fick honom men nu går han att rda själv hur bra som helst + att han är jätte lätt lärd just nu kan han skolad skritt,trav och galopp men även piaffe och snart sitter den spanska skritten också. Brukar tömköra han ganska mycket också !
Han är nog faktiskt den bästa häst jag haft hittills så himla trevlig häst. Han verkligen springer framtil en då han ser att man kommer.
Rosa fick jag midsommaren 2008. Jag kommer ihåg att jag var på ridläger den veckan men vi hade tittat på Rosa på en annons. Hon såg fin ut och det stod mycket bra om henne. Så pappa hämtade mig och så for vi mot överkalix. Vi hittade gården där hon stog med det såg väldigt ruckligt ut.
Stallet var trångt och fullt av saker. Vi gick ut från stallet och inte så långt bort såg jag en hästrumpa. Det var mitt i sommaren men ändå hade hon täcke på sig. Hon gick i en hage som var ca 3x3 meter och hade bara torrhö och vatten. Trots det frodiga gräset utanför den lilla hagen fick hon stå i den lilla lilla jordhagen. Hon som ägde henne tog in henne i stallet och tog av henne täcket. Jag såg direkt att hon var underviktig. Benknotor stack ut lite här och var. Men jag såg jag en gnutta liv i Rosas ögon.
Dom sadlade henne med en alldeles för stor sadel. Den satt inte alls bra på henne. Sedan tog dom ett bett som jag sldrig sett förut. Bettet var också alldeles för stort och satt alldeles för hårt åtdraget.
Dom tog ut henne på en äng och hon som ägde henne hoppade upp. Rosa trivdes inte alls och kastade med huvudet gång på gång. Sparkade med frambenen och tuggade fragga. Sedan var det min tur att sitta upp. Jag började med att lätta på sadelgjorden lite så hon kunde andas, och hoppade upp. Jag ville inte kräva någonting av rosa mer än att hon skulle behålla mig på ryggen. Trots att Rosa slängtravade och kastade med huvudet såg jag henne som en drömhäst.
Efter att jag ridit ledde jag in henne i stallet igen och sadlade av och försökte få känna lite närvaro med den främmande hästen. Hon puffade på mig och det var som om hon kollade mig rakt i själen. Det var då jag bestämde mig att jag ville ha den hästen.
Vi gick in och skrev på massa papper och sen var problem hästen mitt problem. Det var ett problem jag såg fram emot att sakta men säkert härva ut.
Hon var lätt att lasta och krånglade inte. Det märktes att hon inte ville stanna kvar där.
Och då jag stängde transport dörren till henne var det som om jag kunde höra att hon sa:
Nu börjar vi. Jag kanske börjar att presenterar mig.
Jag bor i en liten by uppe i norrland jag bor i en hästfamilj och vi har 2 hästar än så länge.
Ett kallblod och ett varmblods sto. Hamrex(Hampan) är en kallblods valack som vi köpte för ca 1 år sedan. Han är en körhäst som jag brukar både trava,köra timmer och markarbeta med. Stampede Rose (Rosa) är en häst ajg har fått kämpa med nå otroligt med. Har haft henne i 4 år snart och då jag hämtade henne var hon ett "slaktoffer"..
Kommer skriva mer om hästarna så småningom det är ju faktiskt om dom det kommer handla om.
men även om hur jag vann förtroendet på min svårt ärrade häst Rosa.
Jag själv har ridit i ca 7 år fär olika tränare men har alltid haft hästar nära mig.
Men jag har alltid haft en förmåga att höra hästar viska ,mer eller mindre.
och då jag fick Rosa började väl allting att hända.
- En god häsmänniska kan höra hästar tala, en väldigt god hästmänniska kan höra dom viska.
Hej mitt namn är Juliah och denna blogg är under konstruktion och det kommer hända mycket då jag får igång den! Kommer inte blogga varje dag men nästan, då jag hinner! Bloggen kommer handla om samspelet med hästar och jag kommer berätta om mina 2 själsfränder. Och hur jag rider. Även hur jag van förtroendet på min ena häst som var en problem häst då jag köpte henne och även om min andra lite mer öppna häst. Hoppas ni väljer att titta in här då och då och få lite tips!
