Då du vunnit förtroendet för en häst har du en skyddsängel i resten av ditt liv
Rosa var väldigt förisktig då jag köpte henne. Direkt man fick ögonkontakt med henne så var man tvungen att direkt slå ner blicken i marken, Eftersom att rovdjur kollar hästar i ögonen innan dom går till attack så ska man INTE titta hästen i ögonen. Rosa sticker om man tittar henne i ögonen. Och samma om man ska klappa henne kan man inte ha handen "öppen" alltså med spretande fingrar för det tycker hästar ser ut som klor.
Min häst är väldigt känslig för sånt. Och det gjorde det ju bara ännu svårare att vinna hennes förtroende men efter ca 1,5 år så började hon acceptera mig. Ja det var när hon fick komma hem till våran gård hon började acceptera mig, när hon fick lugn och ro. Dom andra åren hade gått till spillo då jag hade henne installad på olika ställen.
Hon fick ju aldrig tiden att försöka lära känna mig utan istället valde hon att försöka lära känna stället hon var på.
Det förstörde ju vårat första år. Men efter att vi tränat mycket markarbete och gjort join up och lite andra tillits övningar så blev hon heöt plötsligt min fina ängel. Och nu följer hon mig vart jag än går jag har aldrig grimma på henne utan hon går själv bakom mig eller Hamrex. Jag behöver heller aldrig lede henne i tyglarna utan hon går snällt bredvid. Pekar jag på hennes bringa stannar hon och tar jag i hennes bringa backar hon tills jag sänker ner handen igen.
När jag kommer till ett främmande ställe med främmande hästar bryr hon sig inte alls. Jag är ju hennes trygghet och så länge jag inte bryr mig om det främmande stället eller hästarna så gör inte heller hon det.
Vi har väldigt mycket tillit för varandra. Jag kan tala till henne och hon förstår och viskar tillbaka.
Kommentarer
Trackback